Legacy:Allmän rättslära

Version från den 28 februari 2009 kl. 15.35 av imported>Staffan (Allmän rättslära flyttad till Legacy:Allmän rättslära)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Grunder

Tidslinje

  • 1600-t naturrätten är på nedgång. Teorin om Social contract växer fram - Bara med sitt medgivande kan en person vara föremål för någon annans politiska makt
  • På 1700-talet blev det populärt att lägga naturliga rättigheter till grund för att rättfärdiga revolutioner med argumentet "Lagen kränker individens naturliga rättigheter"
  • Amerika 1776 Självständighetsdeklarationen
  • Frankrike 1789
  • Naturrättens nedgång
  • rättspositivismens frammmarsch
    • Nonkognition i etiken - vi kan inte objektivt veta vad som är rätt eller fel
    • Fakta om världen eller människans natur kan inte användas för att avgöra vad som borde göras eller inte
  • Återupplivning av naturrätten efter andra världskriget
  • post WW 2 Naturrätten som måttstock för att mäta positiv rätt
  • Princip att lagen ej nödvändigtvis är den enda bestämmaren av vad som är rätt
  • Neo kantism Lagen som formell konstruktion utan speciellt innehåll (någon som har kopplat vad NK innebär?)
  • Finnis
  • Rättighetskataloger i grundlagen
  • Fuller och Hart

Typer av teorier

  • Deskriptiva (lege lata)
    • Doktrinella - identifierar principer etc. i gällande rätt
    • Förklarande - hur lagen har fått sitt innehåll från exv sociala faktorer
    • Konsevens - exv rättsekonomisk analys
  • Normativa (lege ferenda)
    • Ideala - Givet ett ideal/en värdering, hur uppfyller vi det på bästa sätt?
    • Ickeideala - Hur kan vi uppnå ett visst ideal givet den politiska etc. verkligheten?
  • Hybridteorier (eg Dworkin)

En normativ teori kan baseras på/stödja sig på en deskriptiv teori (det är svårt att veta hur det borde vara innan man vet hur det är)

Terminologi

nihilism- det finns inga mänskliga värden

non-kognitivism - moraliska värderingar kan inte vara objektivt sanna eller föremål för rationell bestämning. Värden kan inte vara fanna eller falska, utan uttrycker bara känslor, önskemål, attityder eller vilja.

relativism - våra värderingar beror på den sociala kontexten som individen lever i. Det finns inga universella moraliska standarder Moraliska omdömen beror på kulturella normer i det enskilda samhället

emotivism- Hume, Moraliska ställningstaganden är baserade på känsla inte förnuft

existentialist

preskriptivism - Moraliska termer som god och ond innefattar ett implicit imperativ att agera enligt den moraliska termen

deontologisk approach- tanken att vissa handlingar är innebående rätt eller fel oavsett deras konsekvenser.

Naturrätt

Finns objektiva värden? Hur kan vi ta reda på dem? När är en positiv lag orättfärdig, och vilka konsekvenser ska det isåfall få?

Rättsvetare/filosofer

Några rader om varje här vore bra

Cicero

Aquinas

Naturrätten är skaparens plan för mänsklig blomstring.
Människan deltar i naturrätten- vi kan förnimma de grundläggande principerna i naturrätten med vårt gudomliga förnuft.
Rätt som inte passar med naturrätten är ingen lag. "lex iniusta non lex est"
En härskare som missbrukar sin auktoritet genom att genomför alagar som är orättvisa avsäger sig rätten att bli åtlydd för han saknar moralistk auktoritet. (korruption av rätten)
Aquinas menar dock ej att det därmed är rätt att vara olydig, utan lagen får endast frångås för att undvika skandal.

Grotius 1600-talet

Även om gud inte skulle finnas skulle naturrätten ha samma innehåll
(Uttalandet av denna mening har legat till grund för många folkrättsliga resonemang)

Blackstone 1700-talet

Försöker symboliskt visa att engelsk lag är naturrätten (fungerar dock inget vidare bra)

Hobbes 1588-1679

Livet för människan i sitt naturliga tillstånd var ensamt, fattigt, elakt, rått och kort
Lagen var ett sätt att skapa ordning i samhället
Hobbes lägger vissa antaganden till grund för sin analys (han älskar listor verkar det som och Wacks snurrar till det ordentligt och blandar och ger)
1. Vi gör ingenting som inte gynnar oss själva - Alla handlingar måste därför bekräfta vår grundläggande själviskhet
2. Vi är alla likvärdiga
* Detta genererar osämja
* Tävling om knappa resurser(ekonomitänk eller?)
* Vi litar inte på varandra
* Ära
* Krig som grundtillstånd
* Fredsmotivation
* Därför säger Hobbes att fred är naturens främsta lag. Vi avstår från vissa rättigheter för att uppnå fred
3. Överenskommelser måste bli infriade
Naturliga rättigheter ger naturrätten

Locke

Livet för mäniskan i sitt naturliga tillstånd var nästan fullständig lycka
Problemet var att ägodelarna var oriktigt skyddade
Därför gav människan upplite av sin frihet under ett socialt contract.
Revolutionären- När en makthavare är orättvis har det förtryckta folket rätt att störta makthavaren. En tyrann har ingen auktoritet.
Ägodelarna- Gud äger jorden och har givit den till oss därför kan man inte ha äganderätt till denna... MEN då man blandar sitt arbete med materiella objekt får arbetaren rätten till det han skapat. Därför anses Lockes idéer vara ursprunget till den moderna kapitalismen
Social contract- övervakar människans naturliga rätt till liv, frihet och ägodelar och åtnjutandet av privata rättigheter.
Naturrätten ger naturliga rättigheter

Rosseau

Volonté generale som social contract- samförstånd mellan individen och samhället
Så länge makthavaren håller sig inom la volonté générale kan han göra precis vad han vill.

Rawls

Fuller

Lagen har en inre moral - åtta principer (desiderat) för denna "inner morality" (gör inte som Kung Rex).
Kritik: Desideratan är bara mål för att nå effektivitet i ett rättssystem. Även en ond regim kan uppnå de 8 desiderata.

Finnis

juridisk analys tillämpad på naturrätt
7 basala former av mänsklig blomstring
* Liv
* Kunskap
* Lek
* Estetisk erfarenhet
* Socialt
* Praktiskt förnuft
9 krav på "practical reasonableness"
Religion
Krav innan de basala formerna kan uppnås är ett samhälle.
Principerna är inte deducerade från fakta utan självklara i sig

Grundbegrepp

  • Sociala kontraktet - Bara med sitt medgivande kan en person vara föremål för någon annans politiska makt
  • Relationen "Natural rights" och "Natural law" - vilket leder till vilket? (beror på vilken filosof du frågar. Hobbes menar att de naturliga rättigheterna ger naturrätten medan locke menar att naturrätten ger de naturliga rättigheterna. Kan det formuleras mer begripligt?)
  • Relationen är/borde (is/ought) - härleder naturrättare det senare från det förra?
  • Neonaturrätt - inte längre en högre lag utan en lägsta standard
  • Hård naturrätt
  • Mjuk naturrätt - Finnis

Rättspositivism

Studerar "är", inte "borde"

Rättsvetare

Bentham

kodifiering
Definition av rätten
- en samling tecken/symboler
- viljedeklaration/ viljeförklaring
- påkommen eller upptagen av regenten
- angående ett beteende hos de personer som är föremål för hans makt
- viljan är beroende av vissa händelser som det är tänkt en sådan deklaration ska vara ett verktyg att orsaka den
- den menade förespeglingen ska vara som ett motiv för dem vars beteende är i fråga (läs och begrunda hela grejen på s 56)

Austin

rätten som befallningar/imperativ
Definition av rätten
"ett viljeuttryck från en part med makten att straffa om önskan inte infrias. Han har därmed möjlighet att utöva påtryckningar på den befallda parten. Ett slags skyldighet att lyda."

Hart - Rule of recognition

Kelsen - Basic norm

Raz

Dworkin

Kritiken mot positivismen

Principer och policies

Rätten som ett helt ("law as integrity")

Hercules / one right answer

Semantic sting

Rights thesis

Lag och moral

Realism

Amerikansk realism

"Rätten är vad domstolen gör"

Oliver Wendell Holmes - "The bad man"

Karl Llewellyn - "Law jobs", ffa "adjustment of trouble cases"

Jerome Frank - "fact sceptic", domstolen styrs av fördomar, rätten är inte deterministisk

Skandinavisk realism

"Rätten är vad lagstiftaren gör"

Hägerström - värdenihilism, "rättigheter" och "skyldigheter" är meningslösa begrepp

Alf Ross - "Hur tar vi reda på reglerna i schack?"

Karl Olivecrona - Vi internaliserar rätten och gör den till utgångspunkt för våra värderingar, inte tvärtom

Social rättsteori

Roscoe Pound

Eugen Erlich & Leon Petrazycki

Utforskade relationen mellan den positiva lagen och juridiken så som den uppfattades och tillämpades i verkligheten; Erlich använde begreppet "Living law" medans Petrazycki gjorde en distinktion mellan positiv och intuitiv rätt (som var och en dessutom kunde vara officiell eller inofficiell). De flesta framställer Erlichs teorier som handlandes om en konflikt mellan den positiva/officiella rätten och "living law", men enligt Banakar är det lika möjligt att betrakta det som en symbios.


Émile Durkheim

Max Weber

Karl Marx

Michel Focault

Jürgen Habermas

Rättvisa och rättigheter

Utilitarianism

Rättsekonomisk analys

Robert Nozik

John Rawls

Rättighetsteorier

Mänskliga rättigheter

Kritisk rättsteori

Rättsfeministiska teorier

CRT

CLS

Juridisk riskanalys

Typer av juridiskt arbete

Generellt

  • Rättsanalys (rättsutredning)
  • Situationsanalys (sak/omständighet)
  • Aktualitetsanalys (omvärldsbevakning)
  • Beslutsanalys (juridisk metod)
  • Kommunikation

Specifikt

  • Riskanalys (av sak)
  • Avtalsanalys
  • Bevisanalys
  • (Tentastudier)

Typer av riskanalys

  • Statistik/kvantitativ metod (exv jurimetrics) - insamlande och sammanställande av material
    • + Generell metod, bra indikator på förväntade problem
    • - Missar lågfrekventa risker, svårtydda resultat (särskilt korrelation vs kausalitet)
  • Felträd/grafiska representationer
    • + Ger översikt, kan belysa skillnader i hur olika personer ser på ett problem / en process
    • - Speglar endast tidigare kända risker
  • Checklistor
    • + Höjer kvalitén på arbetet genom konsekvent genomförande och minskning av förbiseenden
    • - Gör arbetet slentrianmässigt
  • Flödesscheman (felträd fast med tidsdimension)
  • Scenarion (rollspel, "brandövningar")
    • + Höjer riskmedvetandet i organisationen, minskar skadeverkningarna vid en riktig kris
    • - Tidskrävande, svårt att välja ut "rätt" risker att öva på
  • Matriser - ställ exv risker mot arbetsmoment, motparter etc och bedöm vad som aktualiserar vilken risk
    • + Bra förstasteg för att få överblick över tänkbara risker
    • - Svåröverskådligt, kräver ofta kunskap från representanter från olika delar av verksamheten
  • Exponeringsstudier - hur påverkas olika delar av verksamheten av risker över tid?
    • + Tydliggör olika riskmoments relativa betydelser
    • - Tidskrävande, kräver befintlig koll på vilka risker som är relevanta

Nackdelar

  • Formalisering
  • Osäkerhet
  • Negativt inflytande
  • Känslig dokumentation

Övrigt

Juridik och media

  • Lagregler eller självsanering
  • Kan journalistiken uppfylla den "demokratiska uppgiften"?

Rättsinformatik

  • Portalproblemet - oklarhet i tillämpningsområde och adressater iom teknikens konvergens
  • Juridiska kunskapsbaserade system

Juridisk metod

  • Intention in interpretation (Joseph Raz)
  • Legal reasoning (Peter Wahlgren)

Lagstiftningsteknik

Praktisk approach - hur går man till väga? (Fredrik Korling)

Teoretisk approach - analys, alternativ, utvärdering (Peter Wahlgren)

Kommandon eller målstyrning (Pauline Westerman)

Från mål till lagtext (Åke Frändberg)

Arbetsgången i verkligheten (Johan Schelin)

Nedbrytningen av den tyska rättsstaten

Artikeln ställer upp nio krav på en rättsstat, och går igenom hur Hitler mellan 1933 och 1942 upphävde samtliga, med särskilt fokus på domstolarnas oberoende ställning.