Skillnad mellan versioner av "Lagen.nu:Deltagarportalen"

Hoppa till navigering Hoppa till sök
imported>Staffan
m (mer om förkortningar och ledigt språk)
imported>Staffan
m (Länk till TT-språket i PDF-format)
Rad 90: Rad 90:
 
** Vissa förortningar är ok: "dvs.", "exv.", "m.fl."
 
** Vissa förortningar är ok: "dvs.", "exv.", "m.fl."
  
* Skriv '''ledigt'''. Du talar inte till dina medstudenter eller examinatorer, utan till dina föräldrar, syskon och vänner utanför Juridicum. Men tänk på att ''ledigt'' och ''vagt'' inte är samma sak - din text ska vara så precis som möjligt. Om ordet du tänkt använda finns i [http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/19775 Svarta listan] skriver du för stelt. Kolla även [http://www.regeringen.se/sb/d/253/a/33329 Myndigheternas skrivregler]. Och använd "ska" hellre än "skall".
+
* Skriv '''ledigt'''. Du talar inte till dina medstudenter eller examinatorer, utan till dina föräldrar, syskon och vänner utanför Juridicum. Men tänk på att ''ledigt'' och ''vagt'' inte är samma sak - din text ska vara så precis som möjligt. Om ordet du tänkt använda finns i [http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/19775 Svarta listan] skriver du för stelt. Kolla även [http://www.regeringen.se/sb/d/253/a/33329 Myndigheternas skrivregler] och [http://www.tt.se/ttsprak/ttspraket.pdf TT-språket]. Och använd "ska" hellre än "skall".
  
 
* Men '''undvik inte fackuttryck''' - att förstå dessa är en viktig nyckel till att förstå juridiska resonemang från annat håll. Det är vanligt att lagtexten använder andra uttryck än vad jurister gör när de diskuterar (exempelvis: "rätten ska självmant beakta" respektive "ex officio"). Använd detta för att introducera fackbegreppen, och länka till separata sidor för en djupare definition.  
 
* Men '''undvik inte fackuttryck''' - att förstå dessa är en viktig nyckel till att förstå juridiska resonemang från annat håll. Det är vanligt att lagtexten använder andra uttryck än vad jurister gör när de diskuterar (exempelvis: "rätten ska självmant beakta" respektive "ex officio"). Använd detta för att introducera fackbegreppen, och länka till separata sidor för en djupare definition.  

Versionen från 2 juli 2009 kl. 13.03

Välkommen till Lagen.nu:s wikiprototyp. Det här är ett verktyg för att skapa kommentarer till lagtexter och beskrivningar av juridiska begrepp. Alla som har juridisk kunskap att dela med sig av är välkomna att hjälpa till! Du måste dock skapa ett konto först.

Användarhandledning

Första steget är att skapa ett konto (logga in/skapa konto-länken i högra hörnet på denna sida). Efter detta, se till att vara inloggad hela tiden (du kan inte redigera sidor om du inte är inloggad).

Steg två är att skapa en wikisida för den lagtext du ska kommentera. Ta reda på dess SFS-nummer, och gå sen till addressen http://wiki.lagen.nu/index.php/SFS/[SFSnr], exv http://wiki.lagen.nu/index.php/SFS/1998:204. Högst upp på sidan finns ett antal flikar, där en är märkt antingen "Skapa" eller "Redigera", beroende på om någon annan redan skapat den.

Du får upp en tom textruta. Skriv lite grundläggande text i denna och tryck på "Spara". Exempel:

Inom avtalsrätten kommer parter vanligtvis överens om vilka
regler som ska gälla för ränta som en del av avtalet. Räntelagen
träder in om inget särskilt har avtalats om vad som ska gälla.
Den är även tillämplig i många [[utomobligatoriska förhållanden]].

== 1 § == 

Även om lagen i huvudsak är [[dispositiv]] är den tvingande vad
gäller [[jämkning]] när [[gäldenären]] inte kunnat betala i tid
pga sjukdom eller liknande.


(Ovanstående exempel är mest en omformulering av lagtexten. Om du kan, skriv mer om saker som inte framgår direkt av texten).

När du sparar texten så lagras denna i wiki-databasen. Samtidigt sparas även en version av själva lagtexten med dina kommentarer invävda under varje paragraf. Gå tillbaka till ursprungssidan (i exemplet http://ferenda.lagen.nu/1975:635) för att se den nya versionen. Bredvid lagens rubrik finns tre blåa ikoner. Dessa används för att placera kommentars- och rättsfallsrutorna under lagtexten (default), bredvid lagtexten (kan ta ett tag för långa lagtexter) eller gömmer dem helt.

Arbetet med att spara en den nya versionen av lagtext + kommentarer går normalt på några sekunder, men för längre texter (exempelvis rättegångsbalken) kan det ta flera minuter (och under den tiden verkar hela webbservern vara låst -- fast det beror nog på något konfigurationsfel från min sida). Om du klickar i rutan märk "Mindre ändring (m)" ovanför Spara-knappen så görs inte detta arbete, vilket gör att du kan jobba snabbare under själva skrivarbetet. Kom ihåg att spara ofta! (Om du använder Firefox kan Lazarus vara värt att installera)


All text som är inom [[dubbelhakar]] kommer omvandlas till en länk. När du vill använda ett juridiskt begrepp som kanske inte är självklart för en icke-jurist, omslut det med dubbelhakar. Länken kommer gå till en sida där själva begreppet kan förklaras. De rättsfall som använder begreppet som sökord kommer också synas på denna sida.

Du kan även länka till en annan webbsida genom att URL:en och länktexten inom enkelhakar, exv:

 [http://blog.tomtebo.org/2005/05/11/det_juridiska_begreppet_god_tro/ ett blogginlägg om "god tro"]

-- detta visas som ett blogginlägg om "god tro".

Rader som innesluts i enkla eller dubbla likhetstecken (= 1 kap. = eller == 2 kap. 4 § == signalerar avsnittsrubriker på nivå 1 respektive 2. Varje avsnitt motsvarar ett kapitel eller en paragraf, vilken anges på den långa form som vanligtvis förekommer i lagtext (2 kap. 4 §, inte 2:4). Text som kommer före någon avsnittsrubrik (den som börjar "Inom avtalsrätten kommer..."}) hänför sig till lagen som helhet.

Avsnitt används inte för mer detaljerade nivåer (stycken eller punkter). Vill man exempelvis bara kommentera femte paragrafen, tredje stycket, får detta framgå av texten:

== 5 § ==

I tredje stycket framgår att ...

När du ändrar en text lagrar wikiprogramvaran den tidigare versionen av texten. Samtliga revisioner av sidan lagras, och du kan när som helst jämföra en tidigare version med den befintliga, eller återgå till en tidigare version.

Till varje sida hör även en diskussionssida. Om jag (eller någon annan) har synpunkter på eller frågor om texten kan jag komma att skriva en kommentar på denna sida.

Läs mer på redigeringshjälpen

Skrivandeprocessen

Att skriva på en wiki är annorlunda jämfört med att skriva i Word. I många avseenden primitivare, men på andra sätt bättre. Du kan inte se formattering (fetstil, länkar etc) medans du skriver. Å andra sidan kan flera människor gemensamt redigera en text utan att behöva skicka filer fram och tillbaka.

  • Du styr din text, men du har inte ensamrätt till den. Andra får göra tillägg i dina kommentarer, och du får (ska!) göra tillägg i andras om du ser något som kan förbättras. Känner du att du behöver motivera ändringen, skriv något på diskussionssidan. Korrigering av stav- och grammatikfel behöver inte motiveras.
  • Sträva efter att hela tiden ha texten i ett acceptabelt skick. Det är OK att texten är i ett halvfärdigt skick medans du redigerar, men när du är klar för dagens ska texten gå att läsa av en utomstående och inte vara direkt förvirrande eller missvisande. Bästa sättet att lyckas med detta är förmodligen att ta en paragraf i taget.
  • Sträva efter att låta texten växa fram på ett sånt sätt att du hela tiden är nöjd med den. Börja med det viktigaste först.
  • Skrivandet sker i det öppna, och det du skriver kan direkt ses av hela världen. Alla kan också komma att kommentera det du skriver på diskussionssidan.

Stilguide

Att kommentera lagtext

  • Skriv kort. Försök hela tiden att tighta till språket. Det finns visserligen oändligt med utrymme, men läsaren har inte oändigt med tid. Inte du heller - det är bättre att du skriver grunda kommentarer till tio paragrafer, än att du skriver en avhandling om en. Skriv korta meningar. Stryk uttryck som inte tillför information.
    • Vissa förortningar är ok: "dvs.", "exv.", "m.fl."
  • Skriv ledigt. Du talar inte till dina medstudenter eller examinatorer, utan till dina föräldrar, syskon och vänner utanför Juridicum. Men tänk på att ledigt och vagt inte är samma sak - din text ska vara så precis som möjligt. Om ordet du tänkt använda finns i Svarta listan skriver du för stelt. Kolla även Myndigheternas skrivregler och TT-språket. Och använd "ska" hellre än "skall".
  • Men undvik inte fackuttryck - att förstå dessa är en viktig nyckel till att förstå juridiska resonemang från annat håll. Det är vanligt att lagtexten använder andra uttryck än vad jurister gör när de diskuterar (exempelvis: "rätten ska självmant beakta" respektive "ex officio"). Använd detta för att introducera fackbegreppen, och länka till separata sidor för en djupare definition.
    • Det kan alltså vara OK att kommentera en bestämmelse (exv RB 34:1) med "Några rättegångshinder som ska undersökas ex officio är ...". Det framgår av lagtexten att det är fråga om olika omständigheter som gör att målet inte kan tas upp, och att domstolen har ett eget ansvar att undersöka sådana omständigheter. Genom att introducera begreppen rättegångshinder och ex officio får läsaren tillgång till samma språk som jurister använder. Men se till att länka till separata sidor med djupare definitioner av begrepp. Och skriv dessa sidor, om ingen annan redan gjort det.
  • Skriv tydligt och definitivt. En juriståkomma är att dölja resonemang bakom generaliserande fraser, "såvitt känt har ingen dömts för", "i allmänhet faller x in under begreppet y". Försök vara mer rakt på sak - "ingen har dömts för", "x faller in under begreppet y".
  • Gör inte en rewrite på lagtexten, även om du tror ha ett begripligare språk. Den faktiska lagtexten finns bredvid din kommentar, och kommer läsas först, innan din kommentar. Försök istället att svara på frågor som lagtexten väcker.
  • Gör hänvisningar till lagrum, rättsfall och framförallt begrepp när detta hjälper till att förstå texten. Lagrum och rättsfall kan du skriva rakt upp och ner i texten ("12 kap. 34 §", "NJA 2008 s 423"), begrepp måste du länka med hjälp av [[dubbelhakar]].
  • Länka till annan information på andra webbplatser som ett sätt för den intresserade att ta reda på mer. Särskilt myndighetsinformation, men även juridiska artiklar och även examensarbeten kan vara intressant att länka till. Var dock sparsam med att länka till information i databaser som allmänheten inte har fri tillgång till. Inkludera tillräckligt mycket information för att en efterföljande skribent ska förstå vilken information du avser, med tanke på att länkar tyvärr ofta ändras. Exempelvis kan dessa länkar vara lämpliga i ärvdabalkens avsnitt om bouppteckning och dödsboanmälan:
= 20 kap. =

Skatteverket har gett ut
[http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/broschyr/info/461.4.39f16f103821c58f680007861.html
en broschyr (SKV 461)] som beskriver hur en bouppteckning  ska göras.  

== 20 kap. 8 § ==

Skatteverket tillhandahåller
[http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/blankett/info/4600.4.39f16f103821c58f680006692.html
en blankett (SKV 4600)] för att upprätta bouppteckning. 
  • Hänvisa inte till litteratur för triviala påståenden -- det är inte nödvändigt och gör texten rörig. Sträva efter att få texten att stå på egna ben. Måste du källhänvisa, gör det i en kommentar. Detta hjälper personen som redigerar din text efter dig, men håller själva texten ren. Exempel:
Begreppet "skriftligt" omfattar e-post, men inte SMS
<!-- Magnusson Sjöberg & Westman, Studiematerial Rättsinformatik HT 2008, s 36 -->
  • Alla paragrafer måste inte kommenteras. Satsa på att förklara de sammanhang och begrepp som inte direkt framgår av texten.
  • Sätt in enskilda paragrafer i ett sammanhang. I vilket sammanhang behöver man bry sig om den här paragrafen? I ett sådant sammanhang, vilken är nästa paragraf man ska titta på?
  • Läsaren är en motiverad privatperson, inte nödvändigtvis juridiskt utbildad, som vill lösa ett problem. Försök ge läsaren tillräckligt med information för att avgöra om lagtexten överhuvudtaget är relevant för dennes problem.
  • Utnyttja att detta är en wiki. Skapa en sida för varje större begrepp du använder ("legalitetsprincipen", "dubbelbestraffningskriteriet", "res judicata" osv), och hänvisa till dessa sidor i din löpande kommentarstext.
  • Kategorisera lagen som helhet, eller bara enstaka kapitel, i rättsområden. Exempel: [[Kategori:Straffrätt]]

Att beskriva begrepp

  • För att skapa en sida för ett begrepp, sök efter det i sökrutan i vänsterspalten. Om begreppet inte har en sida får du upp en hjälptext i stil med "Det finns ingen sida med titeln "Mortifikation". Du kan skapa denna sida.", där de sista orden länkar till ett formulär för att skapa en ny sida.
  • Försök använda begrepp som används som sökord i rättsfallen (hellre "legalitetsprincipen" än "legalitetsgrundsatsen").
  • Skapa hänvisningssidor för synonymer. Om du skrivit en sida för begreppet "Underpanträtt", men vet att synonymen "Hypotekarisk panträtt" finns, skapa en sida även för detta begrepp, med följande som enda innehåll:
#REDIRECT [[Underpanträtt]]
  • Om artikeln är ett latinskt begrepp, använd [[Kategori:Latinska begrepp]]
  • Första stycket på en begreppssida ska vara en kort mening eller bara några ord som definerar begreppet. Denna mening kan användas som "tooltip" för alla länkar till detta begrepp. På så sätt kan en läsare som är lite mer insatt, men inte har allt i ryggraden än, snabbt få hjälp.
    • "Vad var det nu litispendens betyder?
    • *för muspekaren över ordet 'litispendens'*
    • "Aha, 'rättegångshinder på grund av att samma fråga redan är under prövning', nu minns jag!"
  • På begreppsidor kan det vara mer lämpligt med källhänvisningar i löpande text. Exempel: <ref>Leijonhufvud/Wennberg, Straffansvar, s 22 ff</ref>. Skapa en lista av hänvisningar längst ner på sidan med <references/>.
  • Kategorisera varje begrepp i ett eller flera rättsområden, på samma sätt som för lagar.

Var ska jag börja?

Det är bäst att börja med det du har mest lust att skriva om. Men för att nyttomaximera, kommentera de lagar som är mest efterfrågade. I oktober såg det ut såhär (antal hämtningar under hela månaden.

Brottsbalken 4477
Jordabalken 2149
Lag om anställningsskydd 1700
Föräldrabalken 1450
Rättegångsbalken 1432
Socialtjänstlag 1394
Avtalslagen 1324
Ärvdabalken 1148
Äktenskapsbalken 1128
Sekretesslagen 1119
Bostadsrättslagen 941
Lag om straff för vissa trafikbrott 865
Medbestämmandelagen 827
Konsumentköplag 809
Köplag 778
Aktiebolagslagen 721
Upphovsrättslagen 693
Sambolag 637
Skadeståndslag 607
Hälso- och sjukvårdslag 557

På samma sätt, börja med att beskriva de begrepp som oftast används som sökord i rättsfallen. Här är de vanligast förekommande begreppen:

392 "Skadestånd"
305 "Brottspåföljd"
288 "Konkurs"
212 "Anställningsskydd"
175 "Förhandsbesked"
156 "Ersättning"
149 "Utmätning"
149 "Inkomst av näringsverksamhet"
143 "Rattfylleri"
139 "Preskription"
138 "Talerätt"
138 "Kollektivavtal"
128 "Resning"
123 "Avskedande"
121 "Mervärdesskatt"
119 "Rättshjälp"
115 "Hyra"
113 "Uppsägning"
111 "Miljöfarlig verksamhet"
108 "Utvisning"

Du kan också kolla på den Lagen.nu:Önskelista som listar alla begrepp som förekommer i Civilrätt (Agell/Malmgström).