Diskussion:SFS/1962:700

Version från den 23 april 2012 kl. 02.38 av imported>AlexanderKirk (→‎Felrapport)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

2 kap. 2 §

Fil:Messagebox critical.png Texten skulle behöva korrigeras enligt följande:

Stämmer begreppsanvändandet? Begreppet "aktiva nationalitetsprincipen" förekommer ytterst sällan vid exv en googlesökning. Begreppet "aktiva personalitetsprincipen" förekommer betydligt oftare, och verkar mera ha den betydelse som begreppet "personalitetsprincipen" har enligt denna kommentar. Se exv SOU 2002:98, avsnitt 2.3.4 och 2.3.5

Tack för synpunkten. Jag stod länge och väl och funderade över vilka ordval jag skulle göra då jag stötte på lite olika men då jag är skolad på Stockholms universitet valde jag de ordval som jag lärt mig under folkrätten, se Bring, Ove & Mahmoudi, Said, "Sverige och folkrätten", 3 u, Norstedts juridik AB, s 75 ff. De använder sig av begreppen aktiva- och passiva nationalitetsprincipen. Jag har även skrivit en notering i böckerna att under någon föreläsning eller lektion har använts aktiva- och passiva personalitetsprincipen. Jag har dock valt samma ord som mina lärare använt i sina böcker och inte undersökt hur frekvent de används på internet. Det är däremot en väldigt bra idé att kanske lägga upp en länksida som förklarar att detta begrepp har synonymer.

Felrapport

Avser Brottsbalk (1962:700), Kommentarerna till 24:1 Nödvärn, punkt 3 och 4.

Punkt 3 avser Olovliga intrång på enskilda platser som inte är bostäder exempelvis arbetsplatser. Här får nödvärnet endast användas mot den som försöker intränga (jmf begreppet Bar gärning) samt mot den som olovligen har trängt in. För att vara säker på att någon olovligen har trängt in torde krävas en bar gärning från första början. I viss doktrin (Westerlund, Brott och påföljder) tillmäts rekvisitet olovlig i Nödvärn en större betydelse än obehörig i Olaga intrång. Jag ställer mig dock mycket tveksam till att nödvärn kan användas mot beteenden som inte är kriminaliserade.

Personer som man kan misstänka trängt in olovligt får inte avlägsnas med nödvärnsrätt. Nödvärnsrätten gäller inte heller mot den som inträngt lovligt på en plats upplåten för allmänheten (exempelvis butik) och vägrar lämna då platsen övergår till att vara enskild. Se https://lagen.nu/dom/nja/1995s84 . I fallen ovan där rätt till nödvärn saknas får istället polis tillkallas.

Punkt 4 avser enskilda platser som är bostäder, dvs platser byggda för att bo i samtidigt som de används för just boende. Lagstiftaren har sannolikt ansett att hemfriden har ett större skyddsvärde och risken att "fel person" blir utsläng är obeffintlig. Därför får även de som inträngt lovligt avlägsnas med stöd av nödvärnsrätt ur bostäder förutsatt att de först blir tillsagda att lämna.

Jag känner inte till några publicerade hovrättsfall och HD prövningar saknas helt. När det gäller doktrin så finns inte mycket att finna i kommentarerna till BrB. Jag minns dock att Annika Noree skrivit några rader om detta men jag kan inte dra mig till minnes i vilken bok.

Vill du/ni bolla frågan är ni välkomna att höra av er på adress enligt nedan:

mikael.bron@bya.se

Felrapport

Kommentaren till 7 kap 4 § BrB https://lagen.nu/1962:700#K7P4 är fel så till vida att det talas om delad vårdnad när gemensam vårdnad torde avses. Det finns också ett opåkallat inlägg om farfar?? Pater

Tackar för kommentaren och du har alldels rätt. Med delad vårdnad avses en mindre mängd personer än med gemensam vårdnad. I både gemensam och delad vårdnad har dem alla vårdnad över barnen, men med delad vårdnad avses endast situationer då båda föräldrarna inte bor tillsammans. Med begreppet gemensam vårdnad avses däremot föräldrar som både bor tillsammans och föräldrar som separerat. Begreppet farförälder är överflödigt. Mycket bra synpunkter.

Felrapport

Fel i kommentaren till 5:1 BrB, nja 1992 s 594 hade ingenting med publicering på internet att göra. Författare bör läsa fallet innan det kommenteras. Distributionen av film på internet var föga utbredd 1987.

Tack för kommentaren -- ändrat beskrivningen till "...där en film av ett i smyg inspelat samlag visats för andra människor". --Staffan Malmgren 11 juni 2010 kl. 14.03 (UTC)

Felrapport

I 4 st. kommentaren till 1 § 24 kap. BrB nämns "uppenbart försvarligt" i stället för "ej uppenbart oförsvarligt". Begreppen rymmer olika innebörder.

Felrapport

1:2 BrB, kommentaren beskriver direkt uppsåt, något som är övergivet idag, borde istället stå avsiktsuppsåt

Tack för informationen. En sökning på "direkt uppsåt" visar däremot på att ordet förekommer i 418 brottmålsdomar de seanste 4 åren. Några exempel - HovR Nedre Norrland 2009-11-02 B 986-09, HovR Västra Sverige 2010-09-08 B 3441-10 och Alingsås TR 2012-02-15 B 2453-11. Jag kommer däremot lägga till Direkt uppsåt bredvid avsiktsuppsåt för att förtydliga begreppsanvändningen.